Borges om AIK: ”En perfekt plats för mig att växa”

Du kommer från lilla Fredriksstad till stora AIK. Känner du pressen?
– Jag ser det som något som kan få dig att prestera bättre. Jag känner att jag vill prestera bra inte bara för min skull utan också för våra passionerade supportrars skull.  Jag minns när vi kom med spelarbussen till första matchen. Det var helt galet när vi såg alla fansen. Det har slagit mig att det finns så otroligt mycket passion hos fansen i den här klubben.

Det gnisslas än del i riksmedia om att AIK saknar spets. Hur ser du på din roll i laget?
– Vilken position du än har så har du ett ansvar. Anfallare exempelvis måste skapa chanser och vara offensiva. Det ansvaret har jag. Ibland brukar jag säga att jag inte bryr mig om jag tappar bollen hundra gånger, för den gången jag lyckas kan resultatet bli mål. Man måste helt enkelt ta risker. Det är en av anfallarens uppgifter.  

Det snackas om frälsare…
– Jag ser mig inte som en frälsare. Jag försöker bara göra laget bättre genom att göra mitt bästa. Det är VI som ska göra det och varje enskild person i laget har sitt ansvar för att vi ska lyckas.

Hur har du kommit in i laget?
– Fantastiskt! Det är vår bästa kvalitet i AIK. Lagsammanhållningen. Alla är så delaktiga och det gör det väldigt lätt för nya spelare att komma in i gruppen. När jag kom hit var jag skadad och tränade mycket inne på gymmet. Då kom de andra spelarna ofta förbi och kollade läget och frågade hur det gick. Den typen av stöttning lyfter verkligen ens humör.

Ett nytt äventyr har precis startat. Vad hoppas du personligen få ut av att spela i AIK?
– Jag gillar att göra saker som får mig att bli en bättre människa och en bättre spelare. Att spela i AIK är utmanande och därför en perfekt plats för mig att växa. Men precis som att jag kan hjälpa mitt lag så kan de hjälpa mig. Jag är inte ensam.

Din pappa var landslagsman och var med och sänkte Sverige 1990 i Italien i en match som är klassisk både för dig och för mig fast av olika anledningar. Var du ”tvungen” att gå i pappas fotspår?
– Nej, absolut inte. Ingen i vår familj tvingade oss att göra något som vi inte ville. Tycker du om det du gör så satsa på det och gör det med passion. Fotbollen var det som verkligen fick mig engagerad och det var därför jag valde den vägen.

Och nu är du lagkapten i landslaget!
– Det var fantastiskt. Det var en sann ära och ett enormt ansvar eftersom att man i Costa Rica är otroligt engagerade i landslaget.

/Carl Tersman Toll