Från ståplats till startplats

Trots att Pontus Jansson mer eller mindre är uppvuxen på Malmö Stadions ståplats, inne i klacken, är vägen tillbaka dit lång. Just nu firar han triumfer på planen och är en av de mest tongivande spelarna i dagens MFF. Fast relationen med supportrarna är fortsatt stark.

– Jag har bra kontakt med ståplatspubliken framför allt. Vill de oss i laget något så är det genom mig de går. Det är hedersamt och kul att de gillar mig, och det känns bra för mig att jag kan ge något tillbaka till dem. Jag är ju i grund och botten en av dem. Jag har själv stått där och hejat på dem som spelat. Nu hejar de på, bland annat, mig. Det är en rätt konstig känsla.

Berätta vad du tycker om MFF:s supportrar.
– De är väldigt hängivna, de är med på alla hemma- och bortamatcher. Våra supportrar sjunger ut nästan alla andra lags fans, så när vi spelar utanför Malmö känns det ofta som hemmaplan ändå. De står alltid bakom oss. Efter förlusten (0-5) mot Häcken var där många sura miner, men det vändes snabbt till en revanschlust hos både dem och oss spelare. De är där i både med- och motgång; det är viktigt för oss. Som matchen därpå, mot Kalmar, när de sjöng för fullt och peppade oss. De lyfte verkligen fram oss till att göra en bra match.

Ståplatspubliken på Swedbank Stadion är väsentlig för inramningen. Utan det stödet, säger Pontus, hade det inte alls varit samma sak att spela matcherna.

– En stor anledning till att många väljer en fotbollskarriär i MFF är just läktarkulturen. Alla sånger, flaggor och tifos gör att det är så mycket roligare att spela här än på andra ställen.

Om laget har en sämre dag kan supportrarna lyfta laget till framgångar menar han.

– Får vi positivt stöd betyder det jättemycket. Allt nästan. Å andra sidan, slår en spelare några felpass i rad och möts av burop, så är det lätt att han sänks. Åtminstone för stunden. Där var någon match när våra innermittfältare möttes av suckanden och stönanden efter att de missat en del, och det märktes direkt på killarna. I sådana lägen när det går tungt är det bättre att man pushar på. Att de får en klapp på axeln, även från läktarhåll.

Du vet hur det fungerar i en publik, att det inte är så konstigt att folk stönar och stånkar. Jag antar att du tar med dig den kunskapen till de andra spelarna.

– Jo, så är det. Jag försöker förmedla det. Jag vet vad som förväntas av oss, som hur viktigt det är att gå fram och tacka klacken efter matchen oavsett resultat. Det finns inte i min värld att vi spelare inte skulle tacka för stödet. De på läktarna är ju så oerhört viktiga för oss.

/Magnus Johansson